Jag var nog den mest otänkbara personen någonsin att börja med kallbad.
Jo, det är sant. Jag frös JÄMT. Hade i princip på mig mössa, halsduk och dubbla sockor på mig från september till april. Inomhus.
Anledningarna till att jag började vinterbada var många, men allra mest för att jag var trött på att frysa.
Jag hade dessutom – utan att jag visste det då, påbörjat min klimakterieresa – vilket gjorde att min vintereksem hade förvärrats över en natt och mina skållheta duschar gjorde bara saken värre. Min man höll på allvar på att svimma när jag föreslog att vi skulle testa kallbad första gången.
Kallbad ger mig så många olika fördelar att jag har svårt att bara välja ut några stycken, men här är några av dem:
– Ritualen av att överkomma ett stort mental motstånd flera gånger i veckan ger mig en enorm inre styrka. För mig är det mentala motståndet i princip lika stort inför varje bad, även nu efter 5 år. Att överkomma detta och göra det ändå, ger en ovärderlig mental tillfredsställelse och känsla av att ”inget är omöjligt”.
– Jag har blivit 100% mer köldtålig. Min familj undrar ofta vem jag är och vad jag gjorde med den andra Monika.
– Att befinna sig i det iskalla vattnet ger en glasklar skärpa och ett fokus som inte liknar något annat. All medvetenhet går till andetaget, kroppen och utmaningen att hänge sig och omfamnas av det kalla. För mig är mina 3 1/2 minuter i vattnet sannerligen mindfulness på hög nivå.
– Kalla bad har stärkt mitt immunförsvar.
– Innan jag påbörjade hormonbehandling för mina klimakteriesymptom var det tydligt hur kalla bad förbättrade mitt psykiska mående. Baden bidrog till ett större lugn och mindre oro i kroppen/hjärnan. Fysiskt minskade baden både träningsvärk och hormonrelaterad muskel- och ledvärk.