Ända sedan liten har jag varit förälskad i vatten. Jag har älskat att bada och alltid varit som en fisk i vattnet. Min mamma brukar säga: Du och ditt vatten! Tänk när du var liten, då höll du på att springa ner i Storsjön för oss.

När jag badade förr fick jag ofta höra hur tokig jag var som bara kunde kasta mig i. Hur kan du bada nu? Du e ju galen! Det är ju iskallt, du blir sjuk! HUR kan du tycka att det är skönt och se någon tjusning i att bada?

Numera när många andra kallbadar är jag plötsligt helt normal… lustigt!

För några år sedan var jag och lyssnade på en konsert i en kyrka där min yngste var med och sjöng.

Prästen (som för övrigt verkade vara en liten cooling med en så skön stil och inställning till livet) höll en andakt i slutet av konserten. Han pratade om saker som var betydelsefulla för oss i våra liv och OM vi hade något i våra liv som vi värderade extra högt. Han bad en av oss föräldrar att komma fram och måla något som denne kom att tänka på. Med en gång började jag fundera över vad som har betydelse för mig och vad jag skulle måla om han bad mig. Mitt svar skulle bli vatten. Det har stor betydelse för mig.

Att gå upp en tidig morgon innan de andra i familjen har vaknat och tassa ner till en spegelblank sjö för ett morgondopp, det är nog mina allra bästa bad. Tyst, lugnt och alldeles stilla. Att gå i där och bryta den vackra ytan är helt magiskt. Jag stannar kvar i känslan, känner det kalla vattnet mot kroppen, koncentrerat andas jag ut några gånger för att sedan komma ner i en långsam andning, det ger mig lugn. Att sedan ta några simtag ut i sjön, lägga sig på rygg och flyta och i ögonvrån skönja några doppingar som nyfiket betraktande simmar förbi. Naturen runtomkring kommer närmre och gör sig så vackert påmind, jag får en känsla av upprymdhet och jag tar ett stort andetag och fyller hela mig med allt det jag upplever. Tröstande, uppiggande och läkande. Den effekten och energin har jag sedan med mig genom hela min dag.

Andra dagar när regnet och blåsten drar fram eller isen ligger tjock och man får hacka sig igenom för att komma i, får jag en helt annan känsla i kroppen. Den att klara av mer och känna livet lite tydligare i mig. Starkare, modigare och med mer motståndskraft.

Att göra saker som är lite obekväma till mer bekväma, det stärker tror jag. Kallt, ja precis så där härligt så man vaknar till liv… och ibland ännu kallare. När man sen står där på bryggan insvept i badrocken och tittar ut över vattnet.

Man är boostad!

Kravlöst och njutbart, det här är min grej 💙